Kenzie

Senaste inläggen

Av kenzie - 23 november 2016 00:44

Dag 1.

Positiv energi i form av en promenad med Philip och hundarna på förmiddagen. Mysigt att gå och småprata.

När Nicole kom hem åkte vi till stallet. Medan hon ordnade med Nicke så tog jag boxen. Nu var det dags för ännu mer energiladdning. Jag satt upp i sadeln, vi hade westernsadeln då jag sitter bättre i den. Så red jag första sträckan. Underbart! Efter halva vägen bytte vi, Nicole hoppade upp och jag promenerade bredvid.

Var verkligen så gott att komma ut i skogen en lång runda. Och jag känner en sådan tacksamhet över att bo där jag gör. Kan inte tänka mig ett liv i stan överhuvudtaget.

Var så rogivande att promenera och höra Nickes belåtna frustande vid min sida. Och att insupa allt vackert. Dimman som låg över fälten och himlen som bara blev mer och mer rosa ju närmre stallet vi kom.

När vi kom tillbaka till stallet blev det att göra klart boxen, drack lite cappuccino och hade en trevlig stund.

Och sedan fick vi besök av Emmy, drack lite te och åt god choklad. En bra dag helt enkelt :)

Har fortfarande lite extra värk efter lördagen. Men så värt det. För en gångs skull ville jag följa med på roligheter och det blev bara så bra. Inga ledsamheter här inte.

Nästa sak jag har lovat mig själv är att gå ner de extra kilona jag har dragit på mig. Känns bra och jag är motiverad!

ANNONS
Av kenzie - 22 november 2016 02:47

Jag har alla verktygen. Lärde mig det mesta under mina två år med DBT:n. Mindfulness. Jag skall leta fram min pärm med alla papper. Lyssna på bandinspelningarna som togs vid varje enskild träff. Dessa inspelningar är inte roliga, inte trevliga på något sätt. Det handlar om mitt innersta, saker som har kommit upp till ytan. Gångerna var många då jag fick panikångest, ingen luft, kunde inte andas. Efteråt kunde jag gråta som ett litet barn när känslorna analyserades. När jag fick förståelse för varför jag kände som jag gjorde, blev det ofta aha-upplevelser. Allt har en förklaring.

Men någonstans på vägen glömde jag återigen bort mig själv. Som jag skrev, jag har alla redskapen. Så vad gick snett...

Analysera kan jag, jag började återigen släppa in fel människor i mitt liv. Varför? Av den enkla anledningen att jag alltid vill tro väl om andra. Hur sårad, sviken, bedragen, slagen och förnedrad jag än har blivit. Så har jag aldrig slutat tro gott om andra. Jag har också genom DBT:n lärt mig att leva i nuet. Så jag släpper numera sådant som har varit dåligt väldigt snabbt. Jag grubblar inte och oroar mindre.

Så när det kommer in människor i mitt liv som stör detta jag har byggt upp. Försöker jag till en början att förklara. Och gör någon min sjukdomsbild värre genom att inte ge mig acceptans, och heller inte förståelse för att jag inte ger mig in i diskussioner där jag pressas till att ge ett svar. Idag vet jag varför jag vägrar låta mig pressas till något när jag mår dåligt (yrseln). Detta kommer när jag tar upp reptilhjärnan. Mitt undermedvetna verkar ha haft koll på att jag inte skall ta besvärliga diskussioner när jag har min yrsel och illamående (detta kommer pga min whiphlashskada). Så det finns en mycket logisk förklaring varför jag håller mig undan när jag mår sämre än vanligt.

Jag har nu lovat mig själv, att ta bättre hand om mig. Omge mig med positiv energi. Med andra som är trygga i sig själva, som vet att dom är värdefulla. För sådana människor behöver heller inte tvivla på andra.

Så hädanefter skall jag prioritera rätt i livet, införa mer på pluskontot än minuskontot

För mig är intryck viktiga. Har jag för mycket negativa intryck omkring mig, så blir jag snabbt tömd på energi. Eftersom jag redan har ett litet energiförråd pga konstant värk, så töms mitt snabbt om jag får negativa intryck. Och jag har nu en längre tid, egentligen ända sedan vi flyttade känt mig fysiskt trött, lättretlig och har haft svårt att hitta motivation. Idag förstår jag att jag har haft alldeles för mycket saker som har dränerat mig på energi.

Och genom att nu ha lovat mig själv att ta bättre hand om mig. Skall jag börja prioritera rätt.
Vilket inte alltid är lätt. För ibland tvingas man att göra något som är negativt laddat.
Men! Vet jag med mig att något sådant kommer, så skall jag se till att efteråt ha planerat in något som ger mig positiv påfyllnad.
Här behöver dock en förändring göras, för att jag till fullo skall kunna ladda mitt energiförråd.
Den förändringen kommer att komma, men jag vet inte riktigt när.

Laddningar som är bra för mig:
Umgås med andra som ger positiv energi.
Umgås med våra djur.
Promenader i vacker natur (här måste jag bättra mig).

Så nu är det dags att ta tag i promenaderna. För vacker natur har vi överallt här i Småland, frisk luft och vackra sjöar.

Orkade ni läsa allt ;)
Min tanke var att försöka somna före tre inatt. Det sket sig :)

Får ju inte glömma, fick laddat mitt förråd ikväll. Min underbara gudson var här och underhöll mig tillsammans med sin mamma och syster :)

ANNONS
Av kenzie - 21 november 2016 14:17

Lördagen blev så bra :) Att jag faktiskt gick med på en middag som blev en kul fest med människor jag trivs med.

Tacksam över människor som förstår, som gläds med mig när jag väl gör något utöver det vanliga.

Tycker synd om de som gör egna tolkningar och dömer andra människor. För det är endast de själva som mår dåligt av att vara missunsamma. Jag behöver inte bli ifrågasatt, jag kämpar dagligen med att se det som är positivt i en vardag bestående av smärtor och värk. Jag har ändå ett innehållsrikare liv än många. Två fantastiska ungdomar, familjen, härliga vänner och våra fina djur.

Så att jag avslutar relationer, det är helt okej för mig. Jag vet vad jag vill ha i mitt liv och jag vet numera även vad jag inte vill ha i mitt liv. Jag ger mig inte längre in i diskussioner som inte leder någonstans. Och absolut aldrig där jag känner att någon går till angrepp. Då stänger jag av, och jag kan verkligen det numera. Innan DBT:n kunde småsaker äta upp mig inifrån. Idag, visst blir jag fortfarande osäker ibland, men i stort vet jag mitt eget värde.

Får skriva om reptilhjärnan under veckan istället. Det kommer ;)

Av kenzie - 19 november 2016 19:56

Om 15 minuter kommer chauffören och hämtar upp oss. Så kul att jag faktiskt känner att jag grejar att hänga på. Skall bli riktigt kul att umgås med alla. Äta, dricka gott, tjöta och skratta tillsammans med härliga människor :)

Känns bra i hjärtat att tillbringa en kväll med människor som accepterar mig för den jag är, utan att kräva en massa när jag är kass och inte alltid orkar. Det är de jag ger av min energi. De som finns, hjälper mig för att de vill - inte för att få något i gengäld. Utan för att de vet att jag inte klarar allt och gärna hjälper de som är svagare. Kravlös vänskap där de vet att jag ger tillbaka i den mån jag kan <3

Av kenzie - 19 november 2016 13:06

Två goa ungdomar står och steker pannkakor till sin svårstartade mamma.
Som jag älskar dom <3

Av kenzie - 18 november 2016 12:12

Den kom fram igår. Efter att hållt sig borta i över 5 år. Ni som har följt min blogg under många år, vet ju att när jag mådde som sämst psykiskt (pga min värk och dålig relation) fick gå en tvåårig DBT kurs. Denna kurs hjälpte mig otroligt mycket, jag fick lära mig så ofantligt mycket. Kursen bestod till en stor del av mindfulness och att acceptera det man faktiskt inte kan förändra.

Men igår var allt detta som bortblåst. Reptilhjärnan kom fram och jag reagerade med ilska, stress, försvar och tillsist flykt.

Eftersom jag alltid rannsakar mig själv, har självinsikt så ville jag veta/ förstå varför.
Googlade och fick ett väldigt logiskt svar. Kommer skriva om detta i helgen.

Psykologi är intressant och jag vill förstå varför jag gör som jag gör.

Sitter nu med en kopp kaffe, hoppas att yrseln skall ge med sig något. Vid tvåtiden ca åker vi ut till stallet, Nicole skall rida ut med Emmy och jag har inte känt efter än om jag skulle klara en promenad eller om jag skall stanna på stallbacken och umgås med Mari och Tony. Det ger sig, då det är som vanligt. Mitt mående bestämmer!

Av kenzie - 17 november 2016 04:11

Vaken inatt igen. Vilket innebär att jag även imorgon kommer att vara trött och hängig.

Jag måste börja sätta ned foten. Bli bättre på att säga nej. Ta hand om mig själv. För när energin knappt räcker till att vara social med mina barn på kvällarna. Då är det illa. Och jag kan inte ta hänsyn till andras vilja, önskan och känslor. Även om jag väljer vissa saker framför andra, så måste det få vara mitt val. Jag har rätt att sortera och göra det som för stunden får mig att må bra. Är less på att alltid gå andras väg, vara tyst och inte ta konflikter pga att stress får mig att må sämre. Och stress kan komma av andras önskemål, eller visad besvikelse.
Just nu har jag fullt upp med mig själv och för att inte braka ihop totalt så måste jag bättre mig.
Jag har rätt till mina egna val utefter hur jag mår. Jag har rätt till att säga nej, utan att behöva känna skuld eller dåligt samvete.
Tar inte människor i min omgivning detta, så får det faktiskt kvitta. För med åldern och mina kroniska sjukdomar, har jag lärt mig, att den viktigaste relationen jag har, är den till mig själv.

Nu tänker jag sätta min telefon på ljudlöst och lägga undan mobilen. Så även om jag inte somnar än på ett par timmar, skall jag inte kika på något socialt media.

Av kenzie - 16 november 2016 01:37

Fruktansvärt trött efter en vaken natt. Hade hoppats på att få ta igen några timmar på förmiddagen. Så blev det inte! Grannens hund drog igång klockan åtta, ylar ömsom skäller. Mycket, högt och länge.

Lyckades ändå fixa och dona lite i stallet tillsammans med Nicole. Vi passade även på att mocka ur hagen lite nu när det har töat. Gott att fått det gjort.

Efteråt åkte vi förbi Emmy, Tony kom också dit. Var trevligt med lite tjöt och en kopp kaffe innan vi åkte hemåt. För väl hemma igen blev det sängen och vila. Sovit har jag dock inte gjort än. Hoppas på att få sova lite mer inatt.

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Nicoles häst

 

 

Nicke 

Ras: Arab/Nordsvensk

Kön: Valack

Född: 2006


Livet i Småland och när smärtan blir en del av livet...

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Kategorier

Följ bloggen

Följ Kenzie med Blogkeen
Följ Kenzie med Bloglovin'

Copyright

Copyright all rights reserved.

 

Vill bara förtydliga att detta gäller ALLA bilder på denna sidan. Alltså får inga bilder användas utan tillstånd från oss!

I Sverige fungerar lagen som så att även om bilderna inte är markerade med copyright gäller lagen om upphovsrätt.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se