Kenzie

Senaste inläggen

Av kenzie - Tisdag 31 jan 09:38

Snart 5, vaknade tidigt och kunde inte somna om. Klarvaken. Kröp nära Tony som direkt kramade om mig. Så mycket kärlek, från båda håll.

Helgen har varit lugn och skön. I fredags sov Nicole också här hos Tony. Så vi fick en kväll med båda våra tonåringar. Det gillar jag, mycket. Bara Fille som saknades. Men han ville vara hemma.

I lördags tog vi en promenad med Nicke. Mari följde med tillsammans med deras unghäst Prince Of Passion. En otroligt cool kille. Tryggare och bättre unghäst har jag aldrig träffat. Inget bekommer honom. Maris dotter tog sin ponny i släptåg. Mysigt att gå ut ihop med hästarna :-D småtjöta och ha allmänt trevligt.

Efter promenaden gick vi in i ena hagen. Nicole longerade Nicke och Mari Princen. Även detta klarade han med bravur! Denna underbara unghäst. Som för övrigt är tillsalu. Pappan är Pre och mamman halvblod.

I söndags tog jag och Tony stallet. Nicole hade besök, så hon var hemma.

Och igår var det jag och Nicole som åkte själva till Nicke. Blev en promenad då med. Vi håller igång honom så gott det går beroende på vädret. Han mår bäst när han får röra på sig. Och hans välmående kommer alltid i första hand.

Blev en härlig promenad och jag fick hjälpa en lite kalv in till sin mamma. Han hade kommit utanför tråden den lille busen.
Vid stallet väntade Mari med kaffe :-D
Och sedan fixade vi stall och hö tillsammans. Gott och trevligt att hjälpas åt.

Vi har fått två inbjudningar till fest. Den ena i slutet av februari och den andra i april. Den i februari fick vi varsin inbjudan till då vi båda känner värdparet. Värdinnan har jag känt i flera år nu. En rak, go och väldigt ärlig tjej. 


I april är jag medbjuden som respektive. Vet vem födelsedagsbarnet är, men ingen jag känner. Här är det enbart Tonys vänner :-D

Idag, har dammsugit lite snabbt. Kör en tvättmaskin och har plockat undan i köket. Skall strax lägga mig i ett bad. Ev. tar jag en sväng förbi Abborrakull på hemvägen. Eller till Mari och tar en kaffe med henne. Får se hur jag gör. Hoppas att vi kan ta en promenad med Nicke lite senare också. Gott att få röra på sig.

Tänkte på en sak för några dagar sedan. Saker man skriver, både här och på Fb kan göra att fler än en person känner sig träffade. Och jag kan väl känna som så, känner man sig träffad av det någon skriver. Så kanske man borde rannsaka sig själv. För har man ett rent samvete, oklanderligt beteende, så finns det ju faktiskt ingen anledning att ta åt sig personligen.
Så fungerar det för mig, folk kan skriva precis vad de vill. Jag tar inte åt mig överhuvudtaget. Mitt samvete är rent, likaså mina handlingar, så varför skulle jag bry mig. Jag kan vara hård mot människor då de har sårat mig. Men är de ärliga är jag en väldigt förlåtande person. Alla kan göra fel, jag har gjort fel många gånger. Och gör jag fel mot en person, så berättar jag alltid innan jag får frågan. Detta pga att mitt samvete är väldigt stort. Jag förlorar hellre en person i mitt liv genom att vara ärlig, än att ha varit oärlig. Detta för mitt eget samvetes skull.
Detta var dagens tanke

ANNONS
Av kenzie - Fredag 27 jan 12:11

Sov som en stock inatt, vaknar dödstrött. Baksidan av fibromyalgi är att trots sömn, så vaknar man aldrig utvilad.

Känner mig som en zombie. Men det brukar bli bättre efter att jag har tagit mitt dagliga bad. Får jag mjukstarta med mina mediciner, kaffe och mat, så brukar det kännas bättre efter ett tag.

Stallet vid nio blev inte av. Mari har dessvärre som mig, sömnlösa nätter pga sjukdom. Så vi sköt upp det till senare. Och hon är lika hårdnackad, vi är envisa rackare. Som gör mer än vad våra kroppar egentligen klarar, utan gnäll. Oftast med ett leende på läpparna, pratar och skojar trots värkande och strulande lemmar.

I vilket fall som helst var det skönt att få sova ut. Inget som störde mina tankar. Inga bilder i huvudet. Riktigt gott då det var ett tag sedan. Inser nu varför jag har haft svårt att sova det sista. Är man känslig så är man. Det är en del av mig, jag accepterar det. Även om det hade underlättat att vara mer okänslig. Kan inte stänga av lika lätt längre. På både gott och ont. All kärlek jag har tillåtit mig att känna har gjort mig sårbar. Det är okej.

Att älska och älskas ger så mycket. Och jag är tacksam över att ha vågat ge av mitt innersta ännu en gång. Något jag bestämde mig för att aldrig göra igen, det var ca 8 år sedan jag lovade mig själv det.

Av en slump kom Tony in i mitt liv och ändrade på det. Idag älskar jag, saknar o längtar de korta stunder vi är ifrån varandra. Vill att han vidrör mig, vill vara nära, höra hur mycket han älskar mig.

ANNONS
Av kenzie - Torsdag 26 jan 22:48

Jag klagar sällan, människor i min omgivning vet oftast inte hur ont jag egentligen har.

Dom senaste dagarna har varit illa. Inte sovit och ramlat pga yrseln och illamåendet. Blir ofta så när nerver ligger i kläm.

Jag försöker ändå alltid göra det bästa av dagarna. Vara glad och så positiv det bara går. Vinner så mycket mer på det. Min omgivning mår bättre och jag likaså.

Dagen började dock segt. Bristen på sömn gör sitt. Drack kaffe och plockade undan i köket. Vilade och åt sedan lunch. Tony hade sparat mat från gårdagens middag åt mig. Det var lika gott idag. Han är grymt duktig på att laga mat :-)

Innan jag åkte hem svängde jag in på Willys. Handlade lite middagsmat och frukt. Nicole var sugen på fruktsallad. Köpte laktosfriglass. Sjukt att det skall behöva kosta mer när det är laktosprodukter.

Longering stod på schemat för Nicke. Men först gjorde vi stallet tillsammans med Mari, drack lite espresso och tjötade. Trivsamt! Vid longeringen fick Nicke ett glädjefnatt, gjorde ett skutt så vänstra skon flög iväg.
Vid ett sådant tillfälle är det riktigt lyxigt att ha sin häst uppstallad hos en hovslagare.
Ett par timmar senare satt skon på igen :-)

Så imorgon åker vi till stallet redan vid 9. Tjejerna skall rida ut, tror att jag skall försöka gå med en bit. Behöver röra lite på mig även om det gör ont. Var längesedan jag följde med på en promenad vid sidan om.

Inatt skall jag sova hemma, det var ett tag sedan. Behövde lite tid med mina ungdomar. Vi har ätit gott, både middag och efterrätt
Sett på film och bara haft det gott.

Nu blir det snart sängen, försöka få några timmar innan det är dags att gå upp igen.




Av kenzie - Torsdag 26 jan 00:59

Här hänger vi inte läpp för utebliven sömn och öm haka.

På vägen hem från Tony stannade jag till vid Willys. Handlade med mig lite mat hem till ungdomarna.

När jag kom hem stod det kaffe och väntade på mig. Golven var nyskurade. Hon är så himla duktig min kära dotter.
Trist att hon kom i kläm i och med det som har hänt det senaste. För hon har absolut inget med det att göra, utan hon valde att stå utanför. Att inte lägga sig i, för så fungerar hon.

Fick en förklaring av hen idag, jag förstår till en viss del och accepterar förklaringen. Men varför det blev som det blev beror på att jag inte fick ett ärligt svar direkt, så som jag fick av andra parten när jag frågade den. Och pågrund av det ställde jag en följdfråga när vi skrev under dagen. En fråga jag aldrig hade ställt vid ett direkt ärligt svar första gången.

Nu är det som det är och jag accepterade förklaringen. Och önskar hen all lycka i världen. Det var ändå en person som betydde mycket för mig och som jag inte önskar något ont i världen.
Kommer inte ventilera detta något mer, det ligger bakom mig nu...

Efter en kopp kaffe med mina ungdomar, blev det en tur till stallet. Blev en trevlig stund. Nicke och Impe var supertaggade på livet. Så jag skrattade gott när dom kom in på gårdsplanen i kort galopp med sina ryttare skrattandes i sadeln :)

När jag kom tillbaka till Tony så väntade en supergod middag på mig. Han är verkligen helt suverän på matlagning. Lyckliga jag :-) Så det blev matkoma i soffan efteråt.

Hade dock behövt kramas mer idag, trögt att ha ont...

Av kenzie - Onsdag 25 jan 12:21

Vet inte om det är min whiphlashskada eller fibromyalgin, eller om det är en kombination av båda som ger mig sämre balanssinne? Jag har läst att man får sämre balanssinne vid fibromyalgi. Och jag har ju inte precis den lätta varianten :-(

Har haft mycket värk sedan igårkväll och det blev inte bättre under natten. Så ingen sömn, inte heller under morgonen och förmiddagen. Stress och känslostormar verkar också vara en bidragande faktor. Stress är förödande vid fibromyalgi. Jag behöver så mycket lugn och harmoni runt omkring mig för att må så bra jag kan. Så jag har en känsla av att är det kaos inombords, så påverkar detta min balans negativt.

Behöver ringa min läkare för andra orsaker, men borde även ta upp detta med henne. Men som alltid drar jag mig för att ringa...

Mys

Av kenzie - Onsdag 25 jan 08:43

Var vid stallet redan vid 10 igår. Fika med Mari, Helena och Erick stod på schemat. Var mysigt att bara sitta och tjöta tillsammans en stund. Erick höll som vanligt låda, kul den lille :-D
Anna kom också förbi en sväng. Saknar henne allt i stallet.

Sedan fixade jag och Mari stallet. Kändes senare på kvällen. Och natten blev därför lång. Undviker fortfarande mina morfintabletter. Vill ha så lite morfin som möjligt i systemet. Får räcka med lägsta dosen på plåsterna.

Ni som har följt min blogg ett tag, vet att jag har lätt för att låta känslorna ta över. Att gamla saker kan trigga igång dem.
Funderar mycket, inatt låg jag vaken med värk. Och hade därför alldeles för mycket tid att tänka och grubbla.
Funderingar på om människor i min omgivning är helt och hållet ärliga mot mig. Varför det gör så ont när människor undanhåller och inte ärliga direkt. Vad jag vill, vad jag har fått och vad jag ger av mig själv. Många tankar.

Jag mår väl av små kärleksförklaringar, mess under dagen, att bli bekräftad, känna mig älskad. Uppenbarligen behöver jag det, något jag innan inte har brytt mig om. Har stängt ute den biten. Allt för att slippa bli sårad.

Just nu känner jag mig som ett enda stort öppet sår. Jag har öppnat upp mitt innersta. Ger av mig själv och mina känslor. Vilket betyder att jag återigen är sårbar. Jag är rädd!

Av kenzie - Måndag 23 jan 13:38

Klockan ringde 03:45. Ville verkligen inte gå upp. Hade så mycket hellre krupit in i Tonys famn och somnat om.

Men upp och hoppa, det går inga bussar än och Philip måste till jobbet. Så en kaffe i bilen fick det bli.

Pratade mycket när vi åkte in till stan. Insåg hur mycket mitt långa och destruktiva förhållande med mannen som fick mig att flytta till Småland, har påverkat oss alla.
Än idag, flera år senare gör det mig ledsen.

Ledsen då jag inser vilken skada de åren tillsammans med honom har gjort. Hur det har påverkat både mig och mina barn.

Själv har jag insett varför jag gör rätt tuffa val.
Som den senaste händelsen. Hen blev utesluten pga att hen var en människa som jag hade öppnat både min famn och hjärta för.
Jag gör detta för väldigt få människor. Pga tillit.
När det sedan visar sig att hen undanhåller en viktig detalj för mig och låtsas oförstående när jag skriver att jag vet...Då brast det för mig.

Mannen som gjorde att jag lämnade allt i Dalsland, som jag trodde var mitt livs kärlek. Han undanhöll en massa. Förnekade tills han blev överbevisad.

Jag klarar inte sådant!

Och efter alla hans snedsteg...så äcklar det mig när människor beter sig mer som djur, som drivs av drifter och inte använder den fantastiska hjärnan vi besitter.
Vänner ligger inte med varandra, i varje fall inte i min värld, om man vill fortsätta vara vänner. Det blir komplicerat! Än värre när det är gubbar och betydligt yngre tjejer. Tycker precis likadant om vice versa

Uppenbarligen kan inte en del män och kvinnor ha vänner av motsatta könet! Sorgligt kan jag tycka. Och detta gör mig misstänksam. Inte bra alls!
Men så är det gamla erfarenheter som speglar sig. Det klassiska, som man har hört förr, men vi är bara vänner...

Finns en anledning till att jag inte vill ha kvar tidigare partners som jag har haft en sexuell relation med, i min vänskapskrets. Det komplicerar alldeles för mycket.
Ger jag mig in i ett nytt förhållande, så vill jag att den personen skall känna sig trygg. Slippa umgås med tidigare sexpartners till mig. För jag tycker inte att det är sjysst.
Min nya partner skall inte behöva stå vid sidan, ovetandes om vad jag och personen tidigare har delat.
Varför? Av den anledningen att uppriktighet och ärlighet är så otroligt viktigt för mig!
Som jag själv vill bli behandlad, behandlar jag andra.

Detta tidigare, destruktiva förhållande har även förstört mig på det viset, att jag inte alltid vågar fråga. Eller berätta hur jag känner.
Var jag ledsen pga hans snedsteg, eller bara nämnde det för honom. Då fick jag fan för det. Stolar kastades efter mig. Stryptag togs. Vid ett tillfälle, illa valt av mig. Han hade druckit. Hans telefon vibrerade till sent. Ljudet var oftast av. Jag frågade vem det var som sms:ade så sent. Och tydligen gav det honom dåligt samvete, för arg blev han. Det svartnade för ögonen på mig, då och där med hans händer runt min hals, gav jag upp.

Den mannen har förstört så mycket för både mig och mina barn.

Äntligen börjar jag våga öppna mig igen, släppa in en man i mitt innersta. Säga, fråga och göra saker som jag hade slutat göra av rädsla, rädsla över att bli ratad, skälld på, kanske till och med slagen. Tony trycker på rätt knappar, får mig att våga och det viktigaste av allt, att vilja.

Sedan finns rädslorna kvar...rädslorna av att återigen bli sårad. Därför har jag varit så rädd för att älska och bli älskad.

Jag älskar Tony!

Ont

Av kenzie - Fredag 20 jan 07:46

Att det kan göra så ont. Saknaden. Varför har jag så svårt för att förlåta? Har rannsakat. Jo, pga att jag inte fick ett ärligt svar direkt på min fråga.

Jag behöver tid, oftast väldigt lång tid när det kommer till människor som betyder mycket för mig. Förmodligen därför att det gör ondare när dessa undanhåller och inte är direkt ärliga emot mig.

Jag förstår nu även bättre varför. Förstår min smärta, sorg och frustration. Varför jag alltid har känt mig malplacerad här på jorden, känslan av att inte vilja vara med bland all förstörelse.

Varför jag alltid mår dåligt. Vikten av mina val. Hur jag väljer bort människor ur mitt liv. Har kvar några få, de som jag litar på, de som har bra värderingar. De som är genuint ärliga och de som ser lite större på livet. Och då menar jag även relationen mellan man och kvinna. Det skall vara något fint, att ge av sig själv och sin kropp. Det där speciella du endast delar med din älskade. Som bara ni två har. Som binder samman och stärker förhållandet.

Jag har sökt det. Har hoppats. Inte hittat. Inte gett upp.

Har blivit besviken, sårad, slagen, ljugen för och bedragen.

Lämnat och gått vidare, gång på gång. Stannat alldeles för många år i destruktiva förhållanden. Har ju gett av mig själv, min själ, min kropp och har inte velat ge upp för lätt.

Det har gjort ont. Ont att själv ha moral och respekt gentemot sin partner. Men att ha saknat självrespekten. Att inte ha gått vid första sveket, lögnen eller slaget. Utan att ha stannat. Tagit emot ännu mer skit och svek. Så sårad!

Tagit lärdom, gått tidigare när det inte har känts rätt. Inser att jag aldrig, aldrig någonsin kommer att stanna hos en man som behandlar mig orätt. Vill inte bli tagen för givet, ljugen för, bedragen och må dåligt i ett förhållande igen. Har haft min beskärda del av det.

Och även om jag har svårt att tackla komplimanger, så tar jag in allt fint Tony säger. Mår bra av det.
Inte för att jag inte är van vid att få komplimanger. Har alltid fått väldigt mycket av den varan. Men aldrig varit direkt mottaglig.
Har alltid fått mycket uppmärksamhet av det motsatta könet. Men också alltid slagit bort det.

Funderingar...det rör sig mycket i huvudet. Sovit dåligt inatt igen. Mycket smärtor. Frågan är om det bara är mina smärtor, eller om jag bär andras också. Börjar tro att det är så. Det förklarar en massa...

Direkt efter detta skall jag publicera något speciellt. Ni som inte tror, ni får ta det med en nypa salt. Själv känner jag igen mig i allt, och det förklarar mycket för mig. Inlägget kommer efter detta.

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Nicoles häst

 

 

Nicke 

Ras: Arab/Nordsvensk

Kön: Valack

Född: 2006


Livet i Småland och när smärtan blir en del av livet...

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Kategorier

Följ bloggen

Följ Kenzie med Blogkeen
Följ Kenzie med Bloglovin'

Copyright

Copyright all rights reserved.

 

Vill bara förtydliga att detta gäller ALLA bilder på denna sidan. Alltså får inga bilder användas utan tillstånd från oss!

I Sverige fungerar lagen som så att även om bilderna inte är markerade med copyright gäller lagen om upphovsrätt.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se