Kenzie

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av kenzie - 27 november 2016 21:19

Körde Philip till jobbet och när jag kom hem igen lade jag mig. Så mysigt att krypa ner hos småhundarna. Sov ett par timmar och ville inte gå upp när klockan ringde. Snoozade länge :)

Efter lite kaffe var det dags för stallet. 3 skottkärror mockades ur hagen. Dom två skiter ju mer tillsammans än en flock elefanter! Dom skulle behöva en enorm hage så det spreds ut lite mer ;)

Trots kyla och blåst blev det några trevliga timmar tillsammans med Nicole, Emmy och Tony.

Nicke fick vila idag, han har gått alla andra dagar i veckan. Har blivit väldigt varierad träning. Och det går att nyttja naturen för betydelsefull träning. Backe upp och backe ner. Ställa runt träd är ju kanon :)

ANNONS
Av kenzie - 26 november 2016 01:36

Ikväll är jag trött. Behagligt trött. Värken är där den är, inte lika intensiv som den har varit en period. Men så har det också varit mildare nu ett tag. All positiv energi jag får numera gör självklart en väldans massa :)

Och denna energi har fått mig att återigen vilja göra saker.
Ikväll har jag slarvat, eller rättare sagt gottat mig med lite chips och godis.
Kändes mycket bättre när jag tänkte på att jag hade rört mig under dagen. Följde med Nicole ut med Nicke idag igen. Promenerade till en början och sedan blev det en ridtur.

Den dagen då jag träffade min goa läkare på smärtmottagningen, och vi kom att prata om hästarna. Vilken stor del de betytt för mig under min uppväxt och han frågade varför jag inte red nu.
Svarade honom att jag var rädd för att få ondare efter en ridtur och därför inte ridit sedan trafikolycka. Att jag blev ännu mer försiktig då jag även fick fibromyalgi några år senare.

Han svarade mig snabbt att ridning är rena rehabiliteringen. Och att bara umgås med hästar är bra medicin. Att jag självklart kan få något ondare efter en ridtur, men även måste få in något i mitt liv som jag tycker om att göra. Annars blir det ohållbart i längden.

Jag förstår vad han menar, jag har något ondare ikväll. Men den lycka jag känner uppe på Nickes rygg är obeskrivlig. Och jag känner mig gladare i sinnet när jag har gjort något utöver det vanliga.

Det är människor som missunnar mig detta, inte kan eller vill förstå, att ibland gör jag något bara för min egen skull. Även om jag har jävligt ont. Många är dessvärre egoister och får de inte min tid eller uppmärksamhet när jag är dålig. Så blir de elaka och ifrågasätter både det ena och det andra. Har lovat mig själv att aldrig släppa in, en enda sådan person i mitt liv igen!

För jag mår bra nu, inte fysiskt. Men mentalt och själsligt!

ANNONS
Av kenzie - 25 november 2016 02:42

Titta, kom och titta,
kom sätt er häromkring.
Det dröjer säkert ännu en stund
innan sömnen kommer med John Blund...

Tyckte om den barnvisan som liten.

Tänk om jag kunde få somna så lätt och gott som jag gjorde då. Nu har det verkligen spårat med sömnen. Kan verkligen inte sova före klockan fyra. Oftast runt fem, sex :(

Känner ju hur detta tär på mig. Misstolka mig inte, förutom värk och att inte kunna sova normalt, så känner jag harmoni och en beslutsamhet. Däremot behövs ju ett bra sömnmönster för att få känna sig lite fräsch någon gång ;)

Dagen har varit bra. Red även idag och promenerade halva vägen. Känns riktigt bra! Har gett mig tusan på en liten viktminskning och ett något hälsosammare liv.

Nu ligger jag här och har skapligt ont. Men nöjd med mig själv som kämpar på :)

Nicole red först idag.

Långt där borta är dom efter en galopp. Så underbart att han nu får galoppera igen.

Ibland vill dessa rundbalar äta Nicke! Tror han :)

Av kenzie - 23 november 2016 21:44

En alldeles vanlig onsdag, men ändå annorlunda.

Somnade gjorde jag först vid 6-tiden imorse. Men då sov jag också som en stock. Hörde varken när Nicole eller Philip gick. Däremot vaknade jag upp lika mysigt som alltid, båda hundarna vid min sida. Vi mornade oss länge. Älskar att få vakna upp i lugn och ro med dessa små bredvid mig. Så små, men fulla av kärlek.

Lunchade även hästarna idag, passade på att gosa lite med både Nicke och Svarten i deras hage. Sedan blev det en sväng in till Värnamo. Behövde köpa loppfrön till Nicke. Och så fick bägge ungdomarna skjuts hem :)

Blev en lång och trevlig stund i stallet idag. Glada, goa människor!

Av kenzie - 23 november 2016 04:28

Eller något annat som håller mig vaken. Lade mig i vettig tid. Men det har verkligen inte gått att sova. Var alldeles kall över bröstet, men resten av kroppen jättevarm. Sedan har det runnit i mina ögon i säkert en timmes tid nu. Jag behöver sova känner jag...

Får meditera imorgon innan jag åker och lunchar hästarna. Tror jag behöver det.

Ljudet avstängt på mobilen och jag tänker stanna länge i sängen idag. Klockan är strax halvfem, ögonen går i kors. Så förhoppningsvis somnar jag strax.

Av kenzie - 23 november 2016 00:44

Dag 1.

Positiv energi i form av en promenad med Philip och hundarna på förmiddagen. Mysigt att gå och småprata.

När Nicole kom hem åkte vi till stallet. Medan hon ordnade med Nicke så tog jag boxen. Nu var det dags för ännu mer energiladdning. Jag satt upp i sadeln, vi hade westernsadeln då jag sitter bättre i den. Så red jag första sträckan. Underbart! Efter halva vägen bytte vi, Nicole hoppade upp och jag promenerade bredvid.

Var verkligen så gott att komma ut i skogen en lång runda. Och jag känner en sådan tacksamhet över att bo där jag gör. Kan inte tänka mig ett liv i stan överhuvudtaget.

Var så rogivande att promenera och höra Nickes belåtna frustande vid min sida. Och att insupa allt vackert. Dimman som låg över fälten och himlen som bara blev mer och mer rosa ju närmre stallet vi kom.

När vi kom tillbaka till stallet blev det att göra klart boxen, drack lite cappuccino och hade en trevlig stund.

Och sedan fick vi besök av Emmy, drack lite te och åt god choklad. En bra dag helt enkelt :)

Har fortfarande lite extra värk efter lördagen. Men så värt det. För en gångs skull ville jag följa med på roligheter och det blev bara så bra. Inga ledsamheter här inte.

Nästa sak jag har lovat mig själv är att gå ner de extra kilona jag har dragit på mig. Känns bra och jag är motiverad!

Av kenzie - 22 november 2016 02:47

Jag har alla verktygen. Lärde mig det mesta under mina två år med DBT:n. Mindfulness. Jag skall leta fram min pärm med alla papper. Lyssna på bandinspelningarna som togs vid varje enskild träff. Dessa inspelningar är inte roliga, inte trevliga på något sätt. Det handlar om mitt innersta, saker som har kommit upp till ytan. Gångerna var många då jag fick panikångest, ingen luft, kunde inte andas. Efteråt kunde jag gråta som ett litet barn när känslorna analyserades. När jag fick förståelse för varför jag kände som jag gjorde, blev det ofta aha-upplevelser. Allt har en förklaring.

Men någonstans på vägen glömde jag återigen bort mig själv. Som jag skrev, jag har alla redskapen. Så vad gick snett...

Analysera kan jag, jag började återigen släppa in fel människor i mitt liv. Varför? Av den enkla anledningen att jag alltid vill tro väl om andra. Hur sårad, sviken, bedragen, slagen och förnedrad jag än har blivit. Så har jag aldrig slutat tro gott om andra. Jag har också genom DBT:n lärt mig att leva i nuet. Så jag släpper numera sådant som har varit dåligt väldigt snabbt. Jag grubblar inte och oroar mindre.

Så när det kommer in människor i mitt liv som stör detta jag har byggt upp. Försöker jag till en början att förklara. Och gör någon min sjukdomsbild värre genom att inte ge mig acceptans, och heller inte förståelse för att jag inte ger mig in i diskussioner där jag pressas till att ge ett svar. Idag vet jag varför jag vägrar låta mig pressas till något när jag mår dåligt (yrseln). Detta kommer när jag tar upp reptilhjärnan. Mitt undermedvetna verkar ha haft koll på att jag inte skall ta besvärliga diskussioner när jag har min yrsel och illamående (detta kommer pga min whiphlashskada). Så det finns en mycket logisk förklaring varför jag håller mig undan när jag mår sämre än vanligt.

Jag har nu lovat mig själv, att ta bättre hand om mig. Omge mig med positiv energi. Med andra som är trygga i sig själva, som vet att dom är värdefulla. För sådana människor behöver heller inte tvivla på andra.

Så hädanefter skall jag prioritera rätt i livet, införa mer på pluskontot än minuskontot

För mig är intryck viktiga. Har jag för mycket negativa intryck omkring mig, så blir jag snabbt tömd på energi. Eftersom jag redan har ett litet energiförråd pga konstant värk, så töms mitt snabbt om jag får negativa intryck. Och jag har nu en längre tid, egentligen ända sedan vi flyttade känt mig fysiskt trött, lättretlig och har haft svårt att hitta motivation. Idag förstår jag att jag har haft alldeles för mycket saker som har dränerat mig på energi.

Och genom att nu ha lovat mig själv att ta bättre hand om mig. Skall jag börja prioritera rätt.
Vilket inte alltid är lätt. För ibland tvingas man att göra något som är negativt laddat.
Men! Vet jag med mig att något sådant kommer, så skall jag se till att efteråt ha planerat in något som ger mig positiv påfyllnad.
Här behöver dock en förändring göras, för att jag till fullo skall kunna ladda mitt energiförråd.
Den förändringen kommer att komma, men jag vet inte riktigt när.

Laddningar som är bra för mig:
Umgås med andra som ger positiv energi.
Umgås med våra djur.
Promenader i vacker natur (här måste jag bättra mig).

Så nu är det dags att ta tag i promenaderna. För vacker natur har vi överallt här i Småland, frisk luft och vackra sjöar.

Orkade ni läsa allt ;)
Min tanke var att försöka somna före tre inatt. Det sket sig :)

Får ju inte glömma, fick laddat mitt förråd ikväll. Min underbara gudson var här och underhöll mig tillsammans med sin mamma och syster :)

Av kenzie - 21 november 2016 14:17

Lördagen blev så bra :) Att jag faktiskt gick med på en middag som blev en kul fest med människor jag trivs med.

Tacksam över människor som förstår, som gläds med mig när jag väl gör något utöver det vanliga.

Tycker synd om de som gör egna tolkningar och dömer andra människor. För det är endast de själva som mår dåligt av att vara missunsamma. Jag behöver inte bli ifrågasatt, jag kämpar dagligen med att se det som är positivt i en vardag bestående av smärtor och värk. Jag har ändå ett innehållsrikare liv än många. Två fantastiska ungdomar, familjen, härliga vänner och våra fina djur.

Så att jag avslutar relationer, det är helt okej för mig. Jag vet vad jag vill ha i mitt liv och jag vet numera även vad jag inte vill ha i mitt liv. Jag ger mig inte längre in i diskussioner som inte leder någonstans. Och absolut aldrig där jag känner att någon går till angrepp. Då stänger jag av, och jag kan verkligen det numera. Innan DBT:n kunde småsaker äta upp mig inifrån. Idag, visst blir jag fortfarande osäker ibland, men i stort vet jag mitt eget värde.

Får skriva om reptilhjärnan under veckan istället. Det kommer ;)

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017
>>>

Nicoles häst

 

 

Nicke 

Ras: Arab/Nordsvensk

Kön: Valack

Född: 2006


Livet i Småland och när smärtan blir en del av livet...

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Kategorier

Följ bloggen

Följ Kenzie med Blogkeen
Följ Kenzie med Bloglovin'

Copyright

Copyright all rights reserved.

 

Vill bara förtydliga att detta gäller ALLA bilder på denna sidan. Alltså får inga bilder användas utan tillstånd från oss!

I Sverige fungerar lagen som så att även om bilderna inte är markerade med copyright gäller lagen om upphovsrätt.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se