Kenzie

Alla inlägg under december 2016

Av kenzie - 31 december 2016 18:10

Åh vad livet har tagit en härlig vändning. Många bitar har fallit på plats. Jag är lycklig, trygg och glad tillsammans med Tony. Och jag och min älskade bror har hittat tillbaka till varandra. Ser fram emot ett underbart 2017 med min stora kärlek och alla underbara familjemedlemmar. Har ju fått en fantastisk bonusson på köpet också. Jag är så tacksam och glad över att ha alla dessa människor i mitt liv. Älskar Er ALLA

ANNONS
Av kenzie - 7 december 2016 09:07

Jag har tidigare skrivit om avslut. Att sätta stopp när det inte känns rätt. Sätta mitt eget mående främst och inte stanna kvar i något som jag egentligen inte vill.
Bryta ett mönster. Jag har gjort mig själv illa i ett par tidigare relationer, genom att inte vara ärlig mot mig själv.

I det långa förhållandet jag hade med en man, han som var anledningen till att jag flyttade till Småland. Så tog det bara något år innan jag upptäckte sidor som jag inte tyckte om. Ändå stannade jag i över 7 år med honom. Eventuellt var han en stor bidragande orsak till min fibromyalgi. För den kom i samband med en kraftig stressfaktor i slutet av vår relation. Under alla år med honom gick jag med en olustkänsla i magen. En känsla av att det fanns andra kvinnor som han träffade. Med andra ord gick jag väldigt ofta med inre stress. När han sedan en dag glömde logga ut på vår gemensamma dator och jag hittade minst 5 kvinnor till som han hade kontakt med (väljer att utesluta detaljer), så rasade min värld på många olika sätt. Först alla känslor gentemot honom, men även mot mig själv.
Jag gjorde mig själv illa genom mitt tänk. Att överhuvudtaget tänka på sig själv som idiot, dum, naiv och vilseled var inte det minsta hjälpsamt. Trodde ju mig älska denna man, slog bort min magkänsla om och om igen, jag var nog lite inbillssjuk...så var ju inte fallet med facit i hand.
Lämnade honom, med hjälp av en annan. En som jag såg mer som en vän. Var tacksam över all hjälp jag fick. Han ville mer och idag inser jag att jag ännu en gång gjorde mig själv en otjänst. Jag blandade ihop mina känslor. Det jag kände var tacksamhet och inget annat. Stannade ändå i över två år. Tills det blev totalt outhärdligt med alla dessa olikheter vi hade. Man skall inte ångra något heter det ju, men dessa två förhållanden är något jag önskar att jag kunde ha ogjort.

Nr. 1 Jag flyttade 30 mil ifrån mina barns far. Till en man som bedrog och skadade mig fysiskt och psykiskt.

Nr. 2 Den första person jag någonsin sett min dotter få ett okontrollerat raseriutbrott på. Pga hur han behandlade mig. När barnen går till försvar, då är det illa. Första varningstecknet här, han pratade illa om varenda person på sin arbetsplats. Alla var i princip idioter och ja-sägande rövslickare...de personer som fortfarande håller kontakten med honom därifrån, de ingick i idiotskaran de med. Men på något sätt kan de gott ha det. Skit skall skit ha. Eftersom "han" än idag pratar illa om mig och de för det vidare, så förtjänar de varandra!
Samma skrot och korn ;)

Nu trodde jag dock att jag hade lärt mig min läxa...

En ungdomsvän kom på besök. Och vi inledde ett förhållande. Det tog dock inte lång tid innan jag började reagera över saker o ting. Ville flytta hit bums direkt, började söka jobb. Vi bor redan trång då vi tog första bästa lägenhet vid flytten från Hånger. En tvåa som vi redan bor tre pers. i. När han sedan börjar ifrågasätta huruvida jag vilar eller ej när jag har sagt att jag är dålig, fick mig att helt gå i taket! Där passerade han min gräns för vad jag inte tar, inte av någon.

Jag hade visst lärt mig min läxa ändå. Jag satte stopp :)

Att sedan ödet ville mig något, ganska exakt efteråt, var det bästa av allt.

Vi fick en underbar, ärlig och genuin vän i Emmy. Som har blivit som en dotter för mig och Nicole har fått en bästa vän och syster. Med Emmy kom även Tony in i mitt/våra liv. Att jag skulle falla handlöst fanns inte på världskartan. Att han var underbar, det kände jag direkt i magen. Men en kärleksrelation, jag ville helt ärligt inte ha någon man i mitt liv efter den senaste. En fest, en kyss, en känsla förändrade allt...


Detta är min själsfrände! Jag vill inte vara utan honom några längre stunder. Jag känner ett sådant lugn, en sådan kärlek och jag är trygg i vår relation. Här vill jag stanna och bli gammal, All denna kärlek jag känner är överväldigande, jag är lycklig nu <3

ANNONS
Av kenzie - 2 december 2016 11:25

Denne lille charmör!
Som jag skrattar när jag träffar honom, full av bus och upptåg :-)

Av kenzie - 1 december 2016 21:26

Jag har börjat tillåta mig själv att gå i den/ de riktningar som får mig att må väl.

Har känt mig vilse under väldigt många år. Jag har vid flera tillfällen skrivit om det förhållandet som totalt tog knäcken på mig. Och även mina barn...att se sin mamma bli bedragen, nedtryckt och få köksstolar kastade efter sig, sätter självfallet sina spår.
Ändå såg och hörde dom endast en bråkdel, tack o lov!

Inser att jag inte har velat/ kunnat älska någon tillfullo efter det förhållandet. Jag har försökt, men vid minsta signal som har gett mig en flashback, så har jag dragit mig undan.

Jag träffade en person som jag höll ihop med i tre år. Han hjälpte mig ur det destruktiva förhållandet. Men det visade sig tidigt att vi var totalt olika! Ändå stannade jag kvar pga lojalitet. Så även om han än idag är densamme och pratar skit om andra och gärna om mig...så är jag tacksam att jag kom ur det gamla förhållandet med hans hjälp.

Då jag levt med fel män vid två tillfällen, har jag blivit än mer försiktig! Känner jag för mycket olikheter, bestämmande och kontrollerande, lägger jag benen på ryggen.

Förhållandet jag skrev om är avslutat. Jag avslutade det för några veckor sedan.

Och det är jag förbannat glad för! Allt har en mening, precis allt!
Jag har äntligen lärt mig att säga nej och stopp när det inte har känts hundraprocentigt.
Som jag vann på det!

Nu vet jag precis hur det skall kännas! Pirret, suget, längtan och saknaden. Och det bara hände!
Jag ler och skrattar som aldrig förr. Han kom in i mitt liv utan den minsta baktanke. Det som sedan har tagit oss båda med storm är våra känslor, hur vi båda tänker och tycker...Wow säger jag bara!
Han ser mig, masserar mina värkande axlar och tinningar utan att jag ber om det. För han ser och vill hjälpa mig.

Äntligen får jag känna hur det känns, i varenda nerv i kroppen känner jag kärlek <3

Att inte kunna hålla händerna ifrån varandra, älskar att dra fingrarna genom hans hår. Att bara titta varandra i ögonen gör mig knäsvag! 


Nu vågar och vill jag ge allt!

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2016 >>>

Nicoles häst

 

 

Nicke 

Ras: Arab/Nordsvensk

Kön: Valack

Född: 2006


Livet i Småland och när smärtan blir en del av livet...

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Kategorier

Följ bloggen

Följ Kenzie med Blogkeen
Följ Kenzie med Bloglovin'

Copyright

Copyright all rights reserved.

 

Vill bara förtydliga att detta gäller ALLA bilder på denna sidan. Alltså får inga bilder användas utan tillstånd från oss!

I Sverige fungerar lagen som så att även om bilderna inte är markerade med copyright gäller lagen om upphovsrätt.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se