Kenzie

Alla inlägg under januari 2015

Av kenzie - 31 januari 2015 01:09

Var ute en runda igår med ny (begagnad) sadel på Bubbas, men hade tagit min tunna ullpad. Var inte nöjd! Så idag tog jag Pers tjocka pad och genast topp! Bubbas visar väldigt tydligt när han är nöjd eller inte. Och det var han idag. Så nu kör jag på denna sadeln och den tjocka padden.

Nicole är fortfarande sjuk, men kämpar på. Så det blev bara skritt och lite trav. Men den djupa snön gjorde att killarna fick lyfta på benen ordentligt och dom var möra när vi kom tillbaka till stallet. Så vi stretchade dem ordentligt.

Skall också erkänna att jag inte känt mig redo för att galoppera efter jag flög av. Skall boka tid hos sjukgymnast då den "brinnande" värken i ryggen inte ger med sig. Och det känns tryggast att bara vara med Nicole och Nicke just nu efter att jag flög av. Nicke skulle aldrig få för sig att busa till det så som Bubbas gjorde och detta gjorde att det inte blev värre än det blev. Imorgon funderar vi på att dela på oss, rida ensamma. Kan också vara bra att göra, då ligger all fokus på hästen och inte personen man rider ihop med. Plus att jag vill testa en galopp, och detta vill jag göra utan störningsmoment. Bubbas känns och har en längre tid känts väldigt pigg. Och han har lite tävlingsskalle. Alltså känns det tryggare för mig att rida ensam när jag vill känna av honom. Bushästen!

När jag var yngre älskade jag mina ensamma ridturer, man fick tid att rensa hjärnan från saker som kanske tyngde en. Ett underbart avbrott i vardagen med all fokus på sin fina vän.

Nu blir det ju dubbel kvalitetstid, jag får spendera denna stund med min dotter och våra hästar. Vi har inga krav på varandra, utan kan sitta tysta på hästryggen och bara njuta av naturen runt oss.
Avkoppling verkligen!

ANNONS
Av kenzie - 30 januari 2015 02:35

Hade en förkyld och febrig dotter som fick vara hemma från skolan idag. Men när jag skulle ta en runda med Bubbas, skulle testa en annan westernsadel på honom. Använder inte min längre. Så ville Nicole följa med ut på Nicke. Han vilade igår, så ville hon och orkade så självklart. Det blev en väldigt lugn skrittrunda. Men kall! Inte många minusgrader, men vinden bet i kinderna. Och när vi kom hem kände jag knappt tårna. Strax efteråt när vi hade kommit in i värmen, så började det snöa för fullt. Då var det gott med lite varmt te, smörgås och avokado. Att sitta vid köksbordet och småprata, mys :)

Underbart liv dessa ungdjur har, går på lösdrift året om. Bubbas tittar nyfiket på dem ;)

ANNONS
Av kenzie - 29 januari 2015 01:29

Idag var det dags igen att åka till ridskolan. Nicole fick även idag Senjora. En vacker arabkorsning.
Inte helt lättriden, hon behöver mycket lösgörande arbete innan hon söker sig ner i rätt form. Men när hon har gjort det, är hon en helt annan häst. Nicole har fastnat för henne och vill ha henne på lektionerna. Hon lär sig helt klart mycket på denna häst, då det krävs lite av henne för att Senjora skall gå i form. Och hon gör det bra, så stolt över henne.

Lilla Senjora innan lektionen. Hon är ca 156 cm.

Promenad i ridhuset innan sadelgjorden skall dras åt lite till.

Blev en bra lektion, tjejerna fick jobba på bra :)

Så glad över att ha såpass mycket energi att jag kunde följa med. Var mysigt att komma iväg några timmar tillsammans med Nicole och Helena.

Och så nyttigt det är med privatlektioner! Ju mer kunskap man besitter, ju bättre för ens hästar!

Av kenzie - 28 januari 2015 02:54

...gud vad jag saknar de hästar vi inte längre har hos oss! Att saknad kan göra så ont :(

Och lilla Cookie skall vi inte prata om, när jag tänker på henne gör det riktigt ont. Lilla fina pissen som Nicole skulle ta med sig den dagen hon flyttar hemifrån :( Vi fick ha henne en så kort tid hos oss. Trots tre hundar här hemma, så känns det så tomt utan henne. Hon fyllde sin plats.

Av kenzie - 27 januari 2015 01:19

Sedan jag började rida Bubbas flera dagar i veckan och longera honom, så har han musklat på sig. Och nu passar inte min älskade sadel längre :(

Känns så surt då den är som gjord för mig och min värk. Den väger lite, går att korta fendrarna ordentligt och är bekväm att rida i. Men som alltid måste hästens välbefinnande gå först. Så jag kommer sätta ut den på annons.

På denna bild är den i sin original färg. Nu har jag ju mörkat ner den med en textilfärg som heter saddle Brown och den är mycket finare!

Detta var enda gången jag hade den på Nicke, den var något för trång för honom. Så den passar en stor, men inte lika grov häst som honom.

Så här mörk och snygg blev den efter att jag hade sprayat textilfärg på de ställen som består av tyg.

Priset för den är 2500:- och det är en Big Horn Cordura.
Är du intresserad, så skriv din mailadress, så tar jag kontakt.

Av kenzie - 27 januari 2015 01:07

...känns som att jag börjar få lite energi. Inte mycket, men hoppas att det håller på att vända och jag går in i en bättre period igen. Kan dela in mitt liv i två olika perioder, en då jag mår bättre och en där jag mår sämre. Vintertid består av fler sämre än bra tyvärr. Efter att ha levt såhär i över tjugo år, så borde jag vara van kan tyckas...men jag vänjer mig aldrig vid att må så dåligt som jag gör under långa perioder denna årstid.

Hoppas att det är som så att det går åt en något bättre period, för jag vill inget hellre än att kunna följa med på tjejernas dressyrträning på onsdag. Har inte haft energi till att umgås, så har inte träffat Helena på flera dagar nu. Så jag ser fram emot onsdagen.

Idag var jag med Nicole till sjukgymnasten, hennes höft var, som vi redan vet, mycket dålig :( Hon har i fem års tid lidit av något som heter Snapping hip. Detta trodde läkarna skulle växa bort, men det har bara blivit värre och värre. Så nu tar en sjukgymnast hand om det, får han inte bukt med det, så blir det vidare åtgärder av läkare.

Än har jag inte gått tillbaka till Facebook och det känns skönt faktiskt. Läste en bra artikel idag och delade den på FB. Undra om fler, om någon nu orkar läsa den, förstår vad FB kan göra mot oss. Ja, man kan dela artiklar utan för den sakens skull vara inne där ;)
Man kan undra lite över hur vissa fungerar, jag delade mest bilder på våra djur ;) Samt har haft det för att kunna nå ut till fler med mina bilder från hästtävlingar. Det var såpass många som uppskattade bilderna och det var roligt att kunna dela dem med dessa personer. Och även om jag inte går in på FB, så kommer jag att göra det om jag tar kort på någon tävling här framöver. Kul att kunna glädja andra. Men vissa har ett stort behov av att skriva mycket av det de gör under sina dagar. Nu har jag träffat den och den, ätit det och varit där...tror dom helt ärligt att någon är intresserad av att veta allt?

Nu skriver jag om mitt liv i bloggen, men här väljer man själv om man vill gå in och läsa. Min skrift går inte ut i ett nyhetsflöde där man matas med det. Utan jag är övertygad om att Facebook handlar till stor del om ett bekräftelsebehov. Eller en otroligt stor nyfikenhet över vad andra gör. En del går in på sidan många, många gånger under ett dygn. Och jag kan lova, att en människa som redan mår dåligt, eller har dålig självkänsla mår ännu sämre av att vara där! För alla andra verkar ju ha det så mycket bättre...och istället för att göra något åt sitt eget liv, så tycker de mer och mer synd om sig själva. Men, Facebook är inte rena sanningen! Hur många skriver om det negativa i deras liv ;) Sedan har vi iofs gänget som bara sprider galla där, de som enbart postar politiska, rasistiska och annan skit. Bara negativa saker helt enkelt!

När jag skaffade Facebook var det för att hålla kontakt med avlägsna vänner och släktingar, men det har spårat känner jag. Man matas med så mycket skit! Men jag skall vara såpass ärlig och säga att det har gjort mig väl också. Har jag skrivit att jag mår dåligt pga min värk, så har jag alltid fått kramar, hjärtan, stöd och höra att jag är en kämpe. Och det har verkligen värmt. Ändå har jag fått nog, trots att det alltid har kommit en massa gillningar när jag har lagt upp något.
Men som sagt, det känns inte äkta (nu menar jag inte min förra mening) och jag har lämnat det bakom mig. Ett par gånger i veckan godkänner jag dock nya medlemmar i min djurgrupp, samt ser över loggen så att det är annonser som är berättigade att vara där.
Nog om detta ;)

Idag blev jag glad! Killarna satte sig med oss vid köksbordet och vi åt middagen där. Och tv:n slogs inte på direkt. Så skönt att slippa ljudet av tv:n trots att alla var hemma, mycket uppskattat!
Tänk så lite som kan göra en glad. Men efter middagen, var jag tvungen att vila ryggen. Fortfarande riktigt ont i den. Plus att jag åt lite för mycket, lyckades lite för bra med min köttfärssås idag. Den var ju så god ;)

Av kenzie - 26 januari 2015 13:58

...bara för att det var så fint!

Av kenzie - 26 januari 2015 03:04

Söndagen, lika förbannat ont. Brinnande känsla i ryggen. Tror att avåkningen är boven i dramat. Men bestämde mig trots detta för att rida ut tillsammans med Nicole och Nicke. Dom firade ju ett år idag. Tänk att det redan har gått ett helt år sedan vi hämtade denna underbara och vackra häst!

Innan vi red ut hjälpte Nicole mig att dammsuga hela bottenvåningen. Det var behövligt kan jag lova! Dammråttor i vartenda hörn. Så går det när min kropp strejkar. Och hon ville hellre att jag kom ut på hästryggen, än att lägga energi på städning. Underbara dotter!

Jag har sänkt min morfindos, så detta spelar förmodligen in i hur jag mår just nu. Men vill verkligen inte gå på en massa mediciner och framförallt inte höga doser. Man blir avtrubbad. Får dock se om det fungerar. Det är lite som att välja mellan pest eller kolera. Avtrubbad eller smärtfylld. Vet inte vilket som är bäst egentligen, inget skulle jag vilja säga. Men har liksom inte något mer att välja mellan...

Det blir mycket om min värk och mående på min blogg, inte så konstigt då jag lever med detta 24/7. Och bloggen är som en ventil för mig. Jag skriver helt enkelt av mig, för att inte helt "go nuts".
Jag behöver det och är det som så att någon stör sig på detta, då är valet enkelt. Låt bli att gå in här. För här, skriver jag om precis det jag själv vill. Simple as that!

Till ridturen, vi red ut lite senare. Jag vill inte bara rida för hästens skull, utan även för att njuta av omgivningen. Och vad är vackre än solnedgången? Det var så otroligt vackert och det behövdes för själen!

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5 6 7 8
9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23 24
25
26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2015 >>>

Nicoles häst

 

 

Nicke 

Ras: Arab/Nordsvensk

Kön: Valack

Född: 2006


Livet i Småland och när smärtan blir en del av livet...

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Kategorier

Följ bloggen

Följ Kenzie med Blogkeen
Följ Kenzie med Bloglovin'

Copyright

Copyright all rights reserved.

 

Vill bara förtydliga att detta gäller ALLA bilder på denna sidan. Alltså får inga bilder användas utan tillstånd från oss!

I Sverige fungerar lagen som så att även om bilderna inte är markerade med copyright gäller lagen om upphovsrätt.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se