Kenzie

Alla inlägg under december 2013

Av kenzie - 31 december 2013 00:26

Det får nog allt bli så för Kenzie. Sälja vill ingen av oss då det är en genom snäll häst. Men tiden för unghäst känns inte som den kommer infinna sig. Till våren drar Pers säsong med massa arbete igång igen och håller så på tills parken stänger. Och under sommaren är det tävlingsperiod för honom och Bubbas. Jag som är sjukpensionär klarar inte av att träna unghäst. Så detta blir bäst för alla parter. Istället kan vi ta hem en trygg ridhäst på foder, så kan vi rida ut tillsammans här hemma. Per och Nicole kan rida ut ihop och de gånger jag kan så tar jag Bubbas.

Så är det någon som känner sig manad och är intresserad av att arbeta med en go unghäst, westerninriktning och helst i Småland så hör gärna av dig!
Långtidsfodervärd är önskvärt. Och vet du någon som har en trygg ponny/häst som letar fodervärd så kan vi eventuellt vara intresserade.

ANNONS
Av kenzie - 31 december 2013 00:00

När jag hamnar på en blogg och läser kommentarerna till ett inlägg, så hajar jag till vid en kommentar. Kvinnan skriver om en ponny, Eminem. Måste kika, se efter...kan det vara? Jo, det är den Eminem jag tänker på. Denna underbara arab som jag aldrig kunde förstå att min vän sålde! En pussig och helmysig liten hingst.

Tror att jag tog detta fotot 2008. Nicole tillsammans med Eminem.

Tror dessa togs 2009.

Tyvärr hade han inte kvar sin långa vackra man nu, men såg jätte fin ut! Kul att han har ett så aktivt och kärleksfullt hem. Märktes så tydligt hur mycket de älskar sin lille ponny Em:)

Riktigt kul när man hittar hästar som gjort intryck på en. För visst är han snygg!

ANNONS
Av kenzie - 30 december 2013 04:02

Oftast kommer den som rinnande vatten. Den är självklar från första början. Men så kommer det sådana här stunder, jag funderar och funderar. Ingen rubrik kommer till mig.

Egentligen skulle vilja skriva av mig, hur smärtan påverkar mig. De stunder jag är utanför hemmets dörrar är få numera. Går jag ut så kan jag inte låta bli att göra sådant som ger mig ännu mer värk. Ni som följer min blogg vet nu att jag vill ha ordning och reda på lilla gården. Tycker inte om när det ger ett stökigt intryck. Så jag kan inte låta bli att kratta eller mocka ur hagar när jag går ut. Därför väljer jag istället att inte gå ut. Det får räcka med att jag torkar av och pysslar inomhus trots att jag knappt kan stå upprätt. I eftermiddags/kväll när vi skulle se en film allihop så hade jag så ont, vände mig och blundade istället. Kände mig ledsen...som ofta numera. Livet blir väldigt tråkigt när det tillbringas inomhus i en soffa :(

Barnen är hemma igen efter ett kort besök hos sin far och hans nya familj. Skönt att ha dem hemma igen. Nu har dock snålheten slagit på stort! Jag vet att det inte är någon tävling i vad man ger sina barn i julklapp. Men snälla...han tjänar troligtvis mer än både mig och Per tillsammans. I höstas kände Nicole att hon inte ville be mig om pengar till en ny jacka, Philip är arbetslös och för honom får jag ingen ekonomisk hjälp längre. Utan det är jag och Per som ger honom tak över huvudet och mat, en självklarhet att man gör som förälder. Så hon ringde sin pappa och frågade om han kunde hjälpa till med en jacka. Cirka 400:- När hon nu kommer upp till sin pappa så får hon ingen julklapp, jackan var hennes julklapp!!! Jag trodde helt ärligt att hon skojade när hon berättade detta:( Och nu skall han ha barn igen, med en tredje kvinna, har man inte råd att uppfylla några av sina barns önskningar...så kanske man skall låta bli att skaffa fler och fler barn. Jag med min sjukpension gör vad jag kan för att uppfylla någon av barnens önskningar. Philip, Per och jag gick ihop så att hon kunde få en ny IPhone. Båda hennes gamla mobiler hade så dåligt batteritid, så det kändes som en okej önskan att uppfylla. Sedan hade jag köpt en locktång, ett skal/väska till nya mobilen och ett svart schabrak med turkos text på. Philip fick också en önskan uppfylld, någon grej till sitt Xbox som gör att man kan spela in det man spelar. Ca 1500:- kostar en sådan. Självklart fick han några andra små paket, ett par goa pyjamasbyxor och en snygg t-shirt. Till honom hade dom inte heller julklapp...han fick välja något när dom åkte ner till stan. Det blev en hantel och hårgele...

Inget nytt med Flikka, men vi får börja ha henne i boxen när Nicole rider ut med Bubbas. Kenzie är alltid lika soft, har han bara mat så är det helt ok att Bubbas försvinner en stund. Men Flikka sprang idag så jag blev orolig. Jag stod i vardagsrumsfönstret för att ta en bild på Nicole när hon red iväg, så jag hängde kvar där tills Flikka hade varvat ner.

Julklapps schabraket :)

Han ser ut som en liten teddybjörn i pälsen nu, så sött!

Några till saker som skall ut till stallet. En vispskål ifall hon släpper råmjölken, eller att vi av någon anledning skulle behöva mjölka ur. Och självklart en nappflaska ifall att...

Kunde inte låta bli att köpa denna lädergrimman till föl. Går att ställa in jättemycket. Så liten, ser mindre ut i verkligheten än på bilden :)

Hihihihi, älskade sambon kom med på bild när han blev tvungen att åka ut till jobbet en sväng.

Skönt med hönät i hagen nu med. Vi vill förlänga deras ättid så mycket det går!
Står till och med om just detta på Jordbruksverkets sida, så finns det de som tror att 3 givor per dag räcker. 2 kilo hö direkt på backen räcker bara en mycket kort stund.

Saxat från jordbruksverketssida
Varje dag ska du ge din häst foder av god kvalitet och lämplig struktur. Fodergivan ska garantera att din häst får en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Du ska ge din häst grovfoder i tillräcklig mängd, så att hästens behov av växtfiber och sysselsättning tillgodoses. Du ska också se till att din hästs behov av långa ättider tillgodoses!

Mindre roligt är detta...läser på de flestas bloggar nu att vi är många som har geggiga hagar. Är så less på detta regnande nu. Inte för min egen skull, utan just pga hur det blir hos hästarna.
Ett lass grus hade gjort susen vid grinden. Men samtidigt är tanken att vi skall plöja upp och så in nytt bete.

Kunde inte låta bli att saxa ur detta från SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt)

Ta bort träcken från hagar/paddockar
Mocka rent i paddockar minst två gånger per vecka så minskar du risken för att hästarna skall smittas av parasiter. Då hinner inte parasitäggen och larverna blir smittfarliga.

Man har sett i försök att mockning av betet två gånger per vecka i hög grad minskar parasitsmittan. Antalet L3-larver sjunker radikalt, till och med mer än efter avmaskning. Dessutom ratar inte hästen gräset där träcken legat. Betesytan ökar med ungefär 50 procent genom att ratorna blir färre. Effekten blir tydligare om man har begränsad areal för hästarnas utevistelse.

Detta är något jag kommer tjata ihjäl mig om, då jag haft med mig detta själv i alla år. Att så här gör man. Ju mindre hagar, ju viktigare är det! Även om det är lerigt och sörjigt skall hagen hållas ren från träck.

Nähä gott folk, det blev lite av allt i dagens inlägg ;)

Av kenzie - 29 december 2013 02:58

Och fy vad besvärligt det är att inte alls veta när hon blev betäckt :(
Häromdagen vid insläpp så dök hon inte ner i sitt kraftfoder...ingen aptit och lade sig ner.
Ingen oro över att det skulle vara kolik då hon bajsade.

Hänger med huvudet och slutna ögon...

Lilla skruttan, jag fick känslan av att det kunde vara fölning på gång. Så allt förbereddes. Och jag som inte sover i vanliga fall, kunde än mindre tänka på sömn denna natt.

Så jag lindade svansen lite och flätade om...

Satt inne hos henne i boxen då hon var trygg med min närvaro. Pratade tyst med henne och bara fanns där.

Kom ihåg mina egna värkar där jag satt mitt i natten. Och kunde inte annat än att lida med lilla Flikka som låg där och var smärtpåverkad.

Men så ställer hon sig upp igen, vänder sig om mot mig. Först med huvudet mot mitt ansikte och vi byter luft med varandra. Sedan vilar hon huvudet tungt mot mitt bröst, jag smeker hennes hals och talar tyst till henne. Efter en stund börjar hon smaka på sitt kraftfoder. Äter upp det, dricker och mumsar hö.

Jag ställer mig upp för att gå in en stund igen...

...den lilla tittar på mig med ett förvånat uttryck. Precis som om hon tänkte, kan du inte stanna ;)
Underbara lilla ponnyn. Behöver jag säga att jag somnade först vi sju den morgonen ;)

Bubbas undrar vad som pågår, nöjd kille var det som fick en giva hö klockan 5 på morgonen. Stör man, så är ju det minsta man kan göra att bjuda på lite extra käck :)

Som jag får det till, så var det fölet som lade sig i rätt läge. Får inga fler tendenser till att något skulle vara på gång. Jag går iofs ändå ut 1-2 gånger under natten för att titta till henne efter detta.
Vilket känns bra för mig, då har dom haft rutin på att jag kommer och smyger på natten. Då blir det inget nytt för Flikka när det gäller.

Spännande...nja, jag är jätte orolig att något skall gå fel. Vi har ju ingen som helst aning vad hon har blivit betäckt av för hingst.

Dags att smyga ut i mörkret med min lilla vovve för att titta till Flikka.
Och imorgon skall Nicole och Julle ordna halm till hennes box. Julle bor på en mjölkgård så han lovade att fixa detta. Det bästa är att ha ett ordentligt lager halm när det är dags för bebben att födas. Kan ju inte vara mysigt för ston att tvätta fölungar fulla av spån ;)

Natti natt!

Av kenzie - 28 december 2013 02:40

Hur många gånger kan hon löpa på så kort tid!?
Tredje gången nu på dryga månaden...det är ett väldans mjaoande här hemma. Och hon uppvaktar småhundarna friskt.
Hade det inte varit för att jag och Nicole vill ta en kull på henne, så hade jag bokat tid för kastrering. Steriliserar man så finns ju löpbeteendet kvar, så det är inget alternativ. P-piller verkar ge dem livmoderinflammation plus juvertumörer, och det vill vi inte utsätta henne för.

Av kenzie - 27 december 2013 01:21

...Cookie har lekt ordentligt idag med sina julklappar :)

Medan hundarna legat i soffan och ätit på sina märgben ;)

Av kenzie - 27 december 2013 01:18

...är aldrig helt om dess barns hjärta gråter!

Ikväll har Nicole varit ledsen. Hon är hos sin pappa, och grannen där har tre hästar, varav den ena är lik Playmo. Det är ofta hon pratar om hur mycket hon saknar honom, men ikväll var det extra känsligt. Och det gör mig så ont. Det var främst jag som drev på det hela med att Playmo skulle flytta. Mina barn är mitt allt. Jag blev själv väldigt skrämd och rädd då han kastade av henne nere på ängen. Hon kunde skadat sig mycket illa. Varken jag eller Nicole var trygga i den situationen.

Men jag inser nu...att vi körde över henne rätt rejält. Vi bytte bort honom mot en shettis och med facit i hand...det var ju knappast det hon innerst inne ville! Självklart blev hon förtjust i lilla Flikka, vem kan låta bli att tycka om den lilla. Men det är ju en egen häst hon alltid har önskat sig. Det fick hon och jag tog ifrån henne det :(

Borde vi omvärdera, sambon verkar inte jätte road att lägga någon tid på hästarnas träning. Och dottern tycker om hans häst Bubbas. Men jag förstår när hon säger att det inte blir sak samma som med en egen. Och är det hans häst, så är det hans huvudansvar att också se till att den får röra på sig. Jag håller fullständigt med.
Unghästen köpte vi tillsammans, min tanke var godhjärtad. Då jag hittade annonsen ville jag betala halva hästen. Jag tyckte han kunde bli en bra tävlingshäst att ta över efter Bubbas. Men skall man ha unghäst när man inte är nämnvärt intresserad av att lägga en halvtimme om dagen på lite träning. Han behöver komma ifrån Bubbas en liten stund några gånger i veckan och tränas lite själv. Jag kan säga som så här, jag som är sjukpensionär och inte kan hjälpa till med hästarnas skötsel och träning mår sämre och sämre över bristen på tid hästarna får...tänk om djuren fick en tredjedel av den tiden tv:n får...vad göra?

Byta bort unghästen mot en ridhäst till dottern...jag vill att alla runt omkring mig skall må bra, både djur och människor. Känner Per att detta med hästarna är för mycket, så kanske vi inte skall ta oss ännu mer vatten över huvudet och ha en unghäst som redan nu bör ta en massa tid och nästa år än mer tid.
Och skall jag med min värk gå här inne i huset och få ångest över att hästarna bara står? Shettisen som är liten tar jag på en promenad då och då, henne kan jag ibland hjälpa till med. Unghästen är såpass otränad, så honom vågar jag med min värk inte ge mig på att gå ut och gå med. Skulle han rycka till i grimmskaftet vore det förödande för mig. Önskar jag kunde rida Bubbas oftare än jag kan. En gång var tredje månad ungefär kommer jag upp i sadeln. Hade inte värken satt stopp, så hade då inte lite regn stoppat mig. Reflexer och pannlampa vet jag många som är ute och rider med efter sina jobb. Och vi har ängen nere i samhället, där lyser det lite så där kan man vara när det skymmer.

Hujedamej, dotterns sorg och längtan efter sin Playmo satte igång många tankar. Och jag gråter återigen över att behöva leva med denna förbannade värk. Jag hatar verkligen soff och tv-livet! Känner att jag blir mer och mer avtrubbad ju mindre som händer runt omkring mig.
Snart är jag beredd att ta vilka mediciner som helst, vanebildande eller vad som helst. Jag orkar inte leva såhär...jag vill kunna arbeta med min kropp. Inte bara ha ont...jag vill rida, träna unghäst. Vilket häftigt tillfälle det hade varit att ha haft möjligheten att träna upp en häst helt själv! Att få bygga upp ett totalt förtroende och att sedan med all denna tillit få rida in honom. Stolt som en tupp hade jag varit :)

Och visst tusan saknar jag honom också...men hur ont det än gör, så inser jag att för mig och dottern var det en för tuff häst att äga för förstagångs hästägare.
Jag kan även som förälder inse mina fel och brister...hon borde ha fått en annan, tryggare ridhäst istället. Men även föräldrar gör fel val ibland...jag tar på mig dessa fel väldigt hårt då mina barn har vuxit upp med min värk som en svart skugga som många gånger krossat drömmar och händelser.
Kan jag rätta till mina fel så vill jag gärna försöka rätta till dem, mina brister...där kommer värken in och den ställer till en väldans massa. Håller tummarna att den nya utredningen till våren kommer ge mig en korrekt medicinering så att jag får må bättre. Som det är nu orkar jag knappt med mig själv och än mindre mina vänner :(

Av kenzie - 26 december 2013 02:26

Blev lugn, trevlig och bra på alla sätt och vis. Mina älskade föräldrar kom vid 11 så då tog vi en fika.

Helt underbart med en avslappnad jul för min del som mått/ mår dåligt under en såpass lång period nu. Ingen stress.

Hahaha, minstingen i familjen fick öppna ett paket vid frukosten. Jag var inne på Telia dagen innan för att få ett microsim till hennes nya mobil hon skulle få. Varvid dom var tvungna att avaktivera hennes vanliga. Så gissa om det tjatades om att det var något fel på hennes mobil, hon kunde ju inte sms:a Julle ;) Vi fick oss ett gott skratt när hon fick reda på varför telefonen hade slutat fungera :) Och det var en nöjd tjej som öppnade sitt paket!

Sent på uppsittardagen, efter Bingolotto gjorde jag och Nicole lite godis. Trötta som vi var, så fick vi några riktigt goda skratt ;)

Några storvinster blev det inte, men både Per och Philip vann nya lotter.

Min vackra lilla, minst i familjen och mest intresserad utav julklapparna ;)

Självklart fick alla djuren också klappar, hundarna gott att äta och reflexhängen till halsbanden. Man skall även skriva sitt mobilnummer på.

Hihihihi, Cookie ser lite besvärad ut när Nicole leker med henne :)

Lite godis låg det i påsen med leksakerna som min mamma hade köpt till katterna.

Älskade mamma!

Pappa hade opererat sitt knä i onsdags. Här myser han och Nicole till Kalle Anka. Jag och mamma plockade fram allt och förberedde maten under tiden.

Luna hade fullt upp med att studera all mat som plockades fram...

...den lilla godingen! När jag efter detta kort vände mig om och fortsatte pyssla. Gissa vad...den lilla busan satte tänderna i den goda Vaggeryds pastejen ;)

Philip sitter och grejer med min julklapp från Per. En dockstation till iPhonen så att jag kan lyssna på Spotify på dagarn.

Älskade Philip med sin "julklapp" från förra året :) Världens underbaraste och speciellaste lilla hund.

Det enda som dracks här var några svaga öl till maten. Jag som väldigt, väldigt sällan dricker tyckte att hjort ölen var riktigt god :)

Efter maten var det äntligen dags att dela ut klapparna, till någons stora glädje ;)

Min pappa, så komplett att ha dem tillbaka i mitt liv ordentligt igen. Känns väldigt, väldigt bra!

Min skäggige son :)

Dom två bästa, mina älskade barn. På juldagen åkte de till sin pappa och jag längtar redan...det piggar upp så mycket att ha dem runt sig. Mina dyrbaraste skatter!

Denna vackra ängel fick jag av min vän Helena!

Varken jag eller Per kom visst med på bild;) Min vi var allt med och njöt av den lugna, fina julen tillsammans med barnen och mina föräldrar.

Många bilder blev det, men fler finns det! Så kanske lägger jag upp några till imorgon.
Hoppas att ni och har haft en fin jul tillsammans med era familjer!

Kram

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16
17 18 19
20
21 22
23 24
25
26 27 28 29
30 31
<<< December 2013 >>>

Nicoles häst

 

 

Nicke 

Ras: Arab/Nordsvensk

Kön: Valack

Född: 2006


Livet i Småland och när smärtan blir en del av livet...

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Kategorier

Följ bloggen

Följ Kenzie med Blogkeen
Följ Kenzie med Bloglovin'

Copyright

Copyright all rights reserved.

 

Vill bara förtydliga att detta gäller ALLA bilder på denna sidan. Alltså får inga bilder användas utan tillstånd från oss!

I Sverige fungerar lagen som så att även om bilderna inte är markerade med copyright gäller lagen om upphovsrätt.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se