Kenzie

Senaste inläggen

Av kenzie - Onsdag 17 aug 13:03

Igår blev jag faster till en otroligt söt liten tjej <3 Allt hade gått bra och Bastian är nu en mycket stolt storebror :-D Fick en så fin bild på de två tillsammans.
Hade den lilla väntat lite med att komma ut, hade vi kunnat få samma födelsedag ;-) Men så blev det inte. Hon föddes den 16:e och jag fyller den 19:e.

Välkommen till världen lilla fina Lexi <3

ANNONS
Av kenzie - Måndag 15 aug 12:46

Här börjar vardagen sakteligen återgå till det normala. Nicole gjorde sin sista arbetsdag på turridningen (High Chaparral) igår. Så nu blir det mindre att göra för mig i stallet, vilket är bra med tanke på min värk.

Har så gott jag kunnat hållit igång Nicke. Men det är svårt de dagar jag mycket ont.

Har väldigt ont idag, så det fick bli ett snabbt, kort inlägg <3

ANNONS
Av kenzie - Torsdag 28 juli 09:24

Jodå, den fortsätter här hemma. Nicole jobbar idag men är fortfarande inte helt hundra. Philip är krasslig och jag har också åkt på det. Jag fullkomligt hatar att bli förkyld. Ni vet hur ont i lederna man kan få...Och ont i dessa har jag ju redan dagligen, med en förkylning i kroppen blir det 100 resor värre.

Ligger på sängen o vilar lite, körde Nicole till jobbet vid 07:45. Skall vara i stallet vid lunchtid, dags för nya skor och verkning. Nickes hovar har verkligen växt denna gången. Tror det bara är 5 veckor sedan sist.

Skall även försöka ta en skrittrunda idag, trots förkylning och värk. Djurens bästa i första hand <3 Jag får vila mer ikväll :)

Kärlek <3 Och det går att köpas för pengar! På bilden är det Nicole med Annas fina häst Monter :) En kille vi gärna skämmer bort med morötter och kärlek ;)

Av kenzie - Onsdag 27 juli 23:24

Skritt, skritt, skritt o så lite skritt på det...

Av kenzie - Onsdag 27 juli 01:09

Har en sjukling här hemma. Nicole hostar och snorar, så hon är hemma och vilar. Hostan har hon gått med ett tag nu, så när hon även blev febrig tyckte jag att hon gjorde klokast i att faktiskt stanna hemma. Ingen som tackar henne för att hon går till jobbet sjuk. Att jobba i nästan 30 grader med en massa turister, när hon knappt orkar med sig själv är knappast någon hit.

Väl i stallet idag fick jag ett spontant ryck och följde med Anna på terrängträning. Så roligt, även om jag är en mesmorsa och tyckte det såg lite läskigt ut ;) Fart och fläkt! Bra upplägg på träningen måste jag säga då hästarna knappt blev svettiga. Mellan låren och under schabraken var de självklart svett. Var ju trots allt soligt, men fläktade skönt. En bra dag för träning och så duktiga de var. Glad att jag följde med :)

Och nu skall jag försöka sova, har inte gått så bra den senaste tiden. Så jag lär vara trött imorgon när jag åker till Jönköping för MR. Dags för ännu en röntgen av hjärnan.

Av kenzie - Tisdag 26 juli 01:44

I förra veckan på Nicoles lediga dag, åkte vi ut till Hånger för att hälsa på våra gamla grannar.
Det var med lite sorg i hjärtat som jag såg hur det såg ut på gården där vi bodde. Ingen ser efter huset och trädgården, totalt igenvuxet.

Nu fick även Nicole se Helenas söta föl. Vi fikade och sedan följde min lille gudson Erick med oss hem för att sova över. Blev en mysig kväll. Han är så rolig och charmig

Vi köpte pizza till kvällsmat och han satt som ett litet ljus. Såg en tecknad film och hade det bara väldigt mysigt. Efteråt tappade jag upp ett bad, innan vi kom hem till oss hade vi nämligen gjort ett stopp på High Chaparrals camping. Mina föräldrar var där med min brorson och en kusin till honom. Så Erick lekte och härjade med dem och ett bad kändes nödvändigt efter lek och pizza ;)

Dagen efter var det så mysigt att vakna upp till: Hej Nilla, jag älskar dig. Goa, goa unge <3

Och trots att min värk numera plågar mig dagligen, så åkte jag, Nicole och Erick till High Chaparral för att träffa mina föräldrar och barnen de hade med sig. Hur jävligt jag än mådde så var det fint att få umgås med så många som jag älskar. Erick var helnöjd. Jag köpte en liten revolver och skott. Och han rånade banken o fick ett chokladsilvermynt :)

Lunch åt vi allesammans i deras personalmatsal. Eftersom Nicole jobbar där och var med oss, så fick vi följa med henne och äta där. Barnen var lyriska då hela Daltongänget och Lucky Luke åt samtidigt som oss. Svårt att koncentrera sig på maten när det var busiga skådespelare runt omkring ;)
Efter ett antal timmar var jag genomsvett och trött. Tar på krafterna att hålla koll på småbarn, inte för att han var jobbig. Utan för att jag inte mår bra. Så vi lämnade Chappen och åkte till stallet. Där lekte Erick med stallägarnas son, han känner dem sedan tidigare, så han kände sig som hemma. Jag vilade och Nicole fixade stallet. På kvällen kom Helena och hämtade sin lille goding, så då fick vi en till liten kaffestund tillsammans.

Annars har veckan gått i hästens tecken och det känns. Har haft både Nickes och Monters boxar. Och i lördags var det Nickes och Impes.

Försöker även skritta Nicke så mycket jag kan. Inte helt smidigt, men jag kämpar på som alltid. Oftast med ett leende på läpparna. Skriver hellre av mig här än att berätta för alla hur jävla ont jag har numera (här är valfritt att läsa). Halveringen av morfinet var ingen höjdare, nu minns jag med råge varför läkaren skrev ut det.

Jag umgås mer än gärna med Nicke, men det är enklare att göra det när Nicole är med. Då kan jag bara njuta av honom utan att göra något som ger mer värk efteråt.

Funderar även hur jag kan göra för att få ner hästkostnaden. Nicole jobbar nu, men det är småpotatis de tjänar på Chappen. Och då hon betalar ännu en veterinärräkning denna månaden, får jag ta stallhyran.
I Vällersten betalade vi 700:- i stallhyra, fint nymålat stall, fin paddock, spån (obegränsat), 3 fodringar och in och utsläpp ingick. Kraft köpte man själv och hökostnaden delade vi på. Så då betalade jag aldrig över 900:- i månaden. Hoppas innerligt att Nicole får jobb i höst, för jag vill inte behöva leta efter billigare alternativ då vi har så nära nu till Nicke.

Stallet i Vällersten och 3 av familjens 4 barn :)


Och nu i lördags var det äntligen dags för Bruce Springsteen. Mina föräldrar var så himla söta och bjöd oss på detta. Vilken kväll det blev! Mina kära ungdomar hade också trevligt, innan konserten så satt vi på avenyn tillsammans med mamma, pappa och Ingela. Jag och pappa var de som körde, så dom andra njöt av öl och cider ;) Sedan promenerade vi till Ullevi där det var långa köer för att komma in. Men väl värt det!

Vi fick gå ut och vila en stund, jag hade så inåtahelvete ont i kroppen. Men ändock så glad!

Blev en toppenkväll och vi var hemma runt halvtretiden på natten. Sova kunde jag inte...så vid 5 gjorde jag kaffe. Vid halvsju åkte jag och gav hästarna mat. Sedan körde jag Philip till jobbet. Tillbaka till stallet för att släppa ut hästarna. Och tog ut Nicke på en skrittrunda. Resten av dagen mådde jag röv rent ut sagt.

Livet är inte så enkelt med en kropp som alltid gör ont, men jag försöker att alltid göra det bästa av dagen ändå. Och framförallt hålla humöret uppe :)

Av kenzie - Måndag 18 juli 00:43

Ligger i sängen, klockan ringer om 5 timmar och jag kan verkligen inte sova. Ryggen gör så förbannat ont. Och jag vet varför. Nedtrappningen av morfinet har absolut gett mig mer värk. Sedan jobbar Nicole även i år med hästarna på Chaparral och undertiden har jag ansvaret över Nicke. Verkligen ingen bra kombo. Men jag älskar både dottern och hästen, så därför biter jag ihop. Att jag sedan inte klarar något annat, så får det vara denna sommaren helt enkelt.

Som ensamstående förälder gör jag allt vad jag kan för mina barn. Och det är inte lätt alla gånger med all denna värk. Att sedan ekonomiskt bidra som sjukpensionär är än värre! Och det smärtar mig att jag drar och alltid har gjort, det tyngsta lasset. Ett sk. underhållsbidrag är lindrigt. Och jag själv kan känna att hade det varit tvärtom, att jag hade en bra lön och den andre föräldern levde på en sjukpension, så hade jag hjälpt mina barn ännu mer! Bitter?! Ja, på den biten. Inte för min egen skull utan för mina barns.

Och jag önskar så att deras far någon gång hade frågat om han hade kunnat hjälpa till för att underlätta. Visst, hästen är inte hans intresse. Men det är hans förstfödda dotters högst älskade häst. Om han visste så mycket gott denna häst har fört med sig. Istället för att festa var och varannan helg, så har vår dotter haft ett intresse, ett ansvar , och som hon har växt genom detta. Att ansvara för ett djur på nära 600 kg kräver en del av en.
Under dessa år som hon har haft Nicke, har hon om och om igen gjort mig så stolt. Och jag har självfallet njutit av varje stund vi har tillbringat tillsammans i stallet. Så mycket frisk luft och motion istället för att sitta inomhus framför en dator eller tv. Hur kan man inte vilja bidra till sin dotters intresse. Jag fascineras över de pappor som gladeligen betalar för sina barn, framförallt när de verkligen har ett stort intresse i sina liv. Samtidigt som jag önskar min egen dotter detsamma.

Och jag är så ofantligt stolt över min älskade dotter som helt själv betalar för Nickes veterinärkostnader. En summa som kommer landa på ca 9000!

Jag går på knäna och får sitta hemma denna sommaren då jag med en sjukpension betalar stallhyran, transportkostnaderna och Nickes mediciner när hon får betala veterinären. En summa på ca 6000:-

Bitter?! Nej, det är nog fel ord ändå...ledsen är mer korrekt. Ledsen att jag inte kan hjälpa henne ännu mer <3 En sådan duktig dotter med ambitioner och ansvarskänsla är värd all hjälp i världen anser jag. Så skötsam, så duktig!

Med Nicke går det sakta men säkert åt rätt håll med, tack o lov. Ett andra återbesök skall ske. Och vi hoppas då få ännu bättre besked. Han är inne på sin andra månad med skritt på hårt underlag. Nästa månad får han även börjas arbetas lite i skritten. Efter tredje besöket på Husaby Hästklinik hoppas vi på att han även får trava lite <3 För energi i överflöd har han nu.

Med facit i hand, jag har två fantastiska barn och det är egentligen det enda som betyder något. Det har under alla år varit vi tre och dom gör mig stolt mest hela tiden. Philip har under sin korta tid på sitt jobb blivit arbetsledare. Nu är det bara körkorten kvar. Där är det tyvärr återigen min värk som sätter käppar i hjulen. Koncentrationen brister ofta när man har kronisk värk, att göra tre saker på en o samma gång blir svårt. Att lära ut, hålla koll på den som kör och övrig trafik stressar upp mig. Där hade vi behövt massor av hjälp så att dom får sina körkort <3

Det var skönt att släppa lite på ventilen. Nu ringer klockan om 4 timmar och 20 minuter. Dags att ge sömnen en ny chans. Oxyn har gett lite lindring, så förhoppningsvis...

Av kenzie - Måndag 20 juni 21:18

Nya adressen är klar, men har inte haft energi att starta upp nya bloggen. Kommer iofs se likadan ut. Men gammalt blir kvar i denna bloggen och nytt i den nya. Som att vända blad, ett nytt kapitel. Två förhållanden med tråkiga slut blir lämnade för alltid i denna bloggen vid bytet. Två personer som låtsades visa samma moral som min när det kommer till otrohet. Två personer som gjorde mer skada, än någon annan tidigare gjort. De två som utgav sig för att vara någon de inte var. Där båda tyckte att otrohet var ok istället för att avsluta relationen innan. Jag föraktar sådana människor. Fega kräk som anser sig ha rätten att skada en annan människa känslomässigt, fega genom att inte ta steget ur ett förhållande innan de har hittat någon annan att gå vidare till. Två personer som saknar emotionell intelligens! Vuxna män som beter sig som ungdomar...visst tar man skada av sådana här avslut. Sedan kan jag iofs känna att det har stärkt mig. Dessa två har fått mig att inse hur otroligt skönt det är att bara ha mina barn att lägga min energi på. Att bo själv med mina två ungdomar är underbart och jag kan bara blicka bakåt och inse att jag var alltför godtrogen. Och att man skall lära känna en tilltänkt partner en längre tid innan man ens planerar att flytta ihop. Hade jag det, hade jag kanske även hunnit få höra det jag senare fick höra om dessa två... Nummer ett fick jag höra av flera, var känd här i stan som en kvinnotjusare som lägrade kvinnor åt höger o vänster. Stämde! Nummer två, går inte in på det då det inte är några snälla ord. Men att jag borde ha medalj som stod ut såpass länge, har jag fått höra av några av tvåans tidigare arbetskamrater. 


Har även funderat på att helt enkelt sluta blogga...därför blev jag lite glad då en annan bloggare lade till mig på FB. Kul att kunna följa hennes liv med sina djur där, då jag blivit urusel på att läsa bloggar!


Så får se hur jag gör när jag börjar må lite bättre...

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016
>>>

Nicoles häst

 

 

Nicke 

Ras: Arab/Nordsvensk

Kön: Valack

Född: 2006


Livet i Småland och när smärtan blir en del av livet...

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Kategorier

Följ bloggen

Följ Kenzie med Blogkeen
Följ Kenzie med Bloglovin'

Copyright

Copyright all rights reserved.

 

Vill bara förtydliga att detta gäller ALLA bilder på denna sidan. Alltså får inga bilder användas utan tillstånd från oss!

I Sverige fungerar lagen som så att även om bilderna inte är markerade med copyright gäller lagen om upphovsrätt.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se